Mitt arbete undersöker hur tysta, Duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, Duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, Duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet.

Min empiriska studie grundar sig på intervjuer av 9 kvinnor mellan 17 och 46 år som själva sett sig som ?Duktiga flickor?. Syftet har varit att öka kunskapen om Duktiga flickors upplevelse av sin skoltid. Jag har använt mig av enskilda kvalitativa intervjuer som har bandats, transkriberats och kodats för att sedan kategoriserats. Litteraturen jag läst kring ämnet visar att det i första hand är läraren som ställer höga krav på enskilda elever och frambringar rollen som duktig flicka.

Uppsatsen behandlar ämnet unga högpresterande flickor som mår psykiskt dåligt. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur skolan kan upplevas för någon som är drabbad av detta samt att få konkreta exempel på hur arbetet kan se ut på en gymnasieskola gällande detta problem.Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och litteraturstudie. Fem intervjuer och litteratur som behandlar ämnen som självmord, depression, ångest samt ätstörningar har varit grundläggande för undersökningen. Den viktigaste slutsatsen är att det krävs ett annorlunda angreppssätt från skolans håll om vi vill förändra utsikterna för högpresterande flickor med psykiska problem. Det krävs bl.a.

Syftet med min studie är att studera hur pedagogerna på förskolan kommunicerar med pojkar och flickor sett ur ett genusperspektiv. För att besvara syftet har jag använt mig av den kvalitativa forskningsmetoden där jag via observationer och intervjuer har undersökt hur kommunikationen mellan pedagogerna och pojkar respektive flickor ser ut. I resultatet framgår det att pedagoger gör skillnad på pojkar och flickor genom sitt språkliga bemötande av könen ? pojkar är tuffa och flickor är gulliga, pojkar får ett robust/vuxet tilltonsfall och flickor ett mjukt/barnsligare, pojkar får fler individuella instruktioner än flickor och pojkar blir benämnda vid namn i större utsträckning än flickor. Flickor tilltalas ofta som en grupp..

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrån det faktum att de är pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestående av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det är att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstämde väl. Pojkar konstruerades som problembärare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. Både pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrågasatte detta.

Behandlas flickor och pojkar olika i den svenska förskolan? Eftersom de flesta barn i Sverige idag går i förskolan så har pedagogerna ett stort inflytande på hur barn uppfattar sig själva och sin omgivning. Med genus som utgångspunkt var syftet med detta examensarbete att undersöka hur flickor och pojkar i förskolan bemöts av pedagogerna. Om det finns skillnader, görs skillnaderna medvetet, eller inte, och hur arbetar pedagogerna aktivt för att påverka de traditionella könsrollerna som finns i dagens samhälle? På en förskola gjordes under två dagar observationer och vid senare tillfällen intervjuer med sammanlagt nio pedagoger.

The ?good girl? is today an accepted and widespread notion. It is delimited to young girls and women who are characterised to be, for example, ambitious, high performing, working too much and risks developing mental illnesses. In today?s society women are assumed to pursue their career alongside maintaining the main responsibility for the household and family.

Det har blivit mer uppmärksammat att pojkar inte är lika duktiga i skolan som flickor. De har svårare att få höga betyg i teoretiska ämnen. En anledning kan bero på att skolan har riktat in sig på att lyfta fram flickor som inte har fått gått i skolan lika länge som pojkar. Det var vanligare att pojkar fick vidareutbilda sig för att flickor skulle giftas bort och bli kvinnor som är hemma och tar hand om hemmet och barnen. För ca 40 år sedan började man undersöka varför flickor inte var så framåt i skolan och man började arbeta för att stärka flickor i deras studier.

Med vårt examensarbete ville vi ta reda på hur flickor i skolår nio med olika etniska bakgrunder förhåller sig till teknik. Syftet med arbetet var att ta reda på om flickor var tekniskt intresserade samt vad som påverkade deras studie- och yrkesval. Vi har även undersökt hur flickor med olika etnisk bakgrund kunde samarbeta med varandra. Vi arrangerade en aktivitetsdag då flickor från två skolor i Skåne med olika etniska bakgrunder träffades och genomförde ett antal tekniska övningar. För att bredda underlaget intervjuade vi en studie- och yrkesvägledare och ett antal representanter för gymnasieskolor med teknisk profil under ?Gymnasiemässan?. Resultatet av vår undersökning är att flickorna inte är otekniska..

De flesta som lämnar grundskolan väljer ett gymnasieprogram i fortsättningen. En liten andel av dem väljer Industriprogrammet. Anledningen att jag har valt att skriva om problemen som IP har med att attrahera flera duktiga och motiverade elever är att belysa den oro som vi yrkeslärare på Gislaveds Gymnasium liksom företagarna känner när det gäller brist på kompetent personal. Signalerna som vi får pekar på att företagen går till mötes en framtid som kan innebära minskad tillgång till utbildad arbetskraft. Svårigheterna att få flera duktiga elever att söka IP återspeglas i bristen på duktiga yrkesutövare inom områden som plåt och svets, verktygsmakeri och övriga hantverksyrken.

Sammanfattande diskussion Känslan av ambivalens tycks vara en av de mest påtagliga i upplevelsen av att vara en ?duktig flicka?. Det handlar dels om att vara till lags och leva upp till andra människors förväntningar, samtidigt som att ?duktigheten? utgör en stark inre drivkraft som tar den ?duktiga flickan? någonstans i livet. Viljan av att vara duktig är ständigt närvarande, i allt från att spela tv-spel och skura handfatet inför vännernas besök, till att skaffa sig en bra utbildning och göra spikrak karriär.

Diskussioner kring tysta flickor är ett ämne som berör många, såväl i skolan som i samhället i stort. Syftet med detta arbete är att beskriva och analysera fenomenet tysta flickor ur ett lärar-, kurator-, skolsköterske- och flickperspektiv. Genom vår undersökning vill vi belysa varför vissa flickor är tystare än andra flickor. Till syftet hör även att belysa vad som förenar respektive skiljer dessa perspektiv åt. De datainsamlingsmetoder som användes var enkätfrågor till flickor i årskurs 6, strukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 samt ostrukturerade intervjuer med en kurator och en skolsköterska.

Ett flertal forskningsstudier visar att psykisk ohälsa går allt lägre ner i åldrarna, framförallt bland flickor där ohälsan i vissa fall har dubblerats de senaste åren. Allt fler unga flickor ut­vecklar ångestproblematik, sömnsvårigheter och självskadebeteenden. En kontext där ungdomar spenderar större delen av sin tid, samt där det finns vuxna som har möjlighet att förebygga psykisk ohälsa, är i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur skolkuratorer konstruerar psykisk ohälsa hos flickor i årskurs 7-9.För att uppnå detta syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med skolkuratorer i två större städer. Materialet har analyserats med en diskursteoretisk analys med utgångspunkt i det socialkonstruktivistiska perspektivet.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap och förståelse för hur förskolepedagoger ser på mobbning bland flickor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. Vårt resultat visade att hälften av pedagogerna inte visste hur de skulle gå tillväga när de upptäckte mobbning bland flickor. Det framkom också att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. Något mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna använde sig av olika gällande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor.

Flickor och pojkar har olika förutsättningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de är flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gällande hur flickor och pojkar går tillväga för att lösa problem. Syftet är att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fått matematiska problem som de ska lösa.